Arbetslivet i Finland

Enligt Finlands lag ska alla människor behandlas likvärdigt och jämlikt. Välbefinnande är en viktig del av arbetslivet. I Finland är det enkelt att sammanjämka arbetet och privatlivet.

I den finländska arbetskulturen är hierarkin låg. Arbetstagarna kan föra fram sina synpunkter oavsett ålder och titel. Vardagen på arbetsplatsen kan se olika ut på olika arbetsplatser.

Arbetsgivaren måste se till arbetssäkerheten och följa lagarna som reglerar till exempel arbetstiden och semestern. Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Därför hinner man idka hobbyer och ha fritid efter arbetsdagen. Det är också lättare att sammanjämka familjelivet och arbetslivet i Finland än i många andra länder.

Läs mer om familjeledigheter och flexibilitet på InfoFinlands sidor Semester och ledighet och Balans mellan familjeliv och arbete.

Arbetstagare behövs i olika branscher i olika delar av Finland. De sektorer som sysselsätter flest antal människor är social- och hälsovården, utbildning, hotell- och restaurangtjänster samt andra servicebranscher.

Du hittar närmare information om arbetsmarknadssituationen och om vilka branscher som sysselsätter flest antal människor på InfoFinlands sida Arbetsmöjligheter i Finland.

Utbildning och språkkunskaper

I Finland måste man ha en viss grundutbildning för de flesta arbetsuppgifterna. I internationell jämförelse är människorna i Finland högutbildade. På många arbetsplatser krävs också språkkunskaper på en viss nivå.

Läs mer om ämnet på InfoFinlands sida Språkkunskaper och kvalifikationskrav.

I Finland skattas utbildning och utveckling av den egna kompetensen högt. Också många arbetsgivare uppmuntrar arbetstagarna att delta på kurser eller korta utbildningar under arbetsförhållandet. På så sätt kan arbetstagarna utöka sin kompetens. Sådana utbildningar kan vara till exempel kurser i finska språket eller i datateknik eller andra utbildningar som arbetstagarna behöver i sitt arbete. Ofta anordnar arbetstagarna sådana utbildningar för sin personal.

Du kan också studera vid flera olika läroanstalter på fritiden, till exempel vid öppna universitetet, sommaruniversitetet eller arbetarinstitut. Läs mer på InfoFinlands sida Studier som hobby.

Arbetslivet i Finland styrs av många regler som arbetstagaren och arbetsgivaren måste följa. I lagstiftningen och kollektivavtalen fastställs till exempel arbetstider, minimilön, lön under sjukskrivning, semester, uppsägning och andra villkor. I lagen finns exakta bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter i fråga om arbetssäkerheten och arbetshälsan.

Du hittar information om arbetstagarens rättigheter och skyldigheter i Finland på InfoFinlands sida Under arbetsförhållandet.

Enligt finsk lag är all slags diskriminering på arbetsplatserna förbjuden. Ingen får diskrimineras på grund av ålder, kön, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Kvinnor och män förvärvsarbetar i samma utsträckning och är jämlika i arbetslivet.

Arbetsgivaren ska se till att jämlikhet och jämställdhet mellan könen förverkligas på arbetsplatsen.

Läs mer om ämnet på InfoFinlands sida Jämlikhet och jämställdhet i arbetslivet.

I Finland arbetar arbetstagarna ganska självständigt. Chefen övervakar inte ständigt arbetstagarnas arbete. Tillit är centralt, alltså att man gör de arbeten som avtalats. Man kan alltid fråga de andra arbetstagarna eller chefen om anvisningar eller hjälp i olika situationer.

I det finländska arbetslivet värdesätts punktlighet. Förväntningen är att varje arbetstagare kommer i tid till jobbet och följer avtalade scheman. Också skötsamhet och flit är viktigt. Om man till exempel inte har tillräckligt med tid för att göra en arbetsuppgift, är det bra att säga det uppriktigt till chefen. Kom alltid i tid till jobbet så att du är redo att börja jobba när arbetstiden börjar. Det betyder att du till exempel redan har bytt om till arbetskläder. Om du blir sen ska du meddela det till arbetsplatsen. 

På finländska arbetsplatser är det viktigaste målet att utföra arbetet effektivt. Många finländare berättar inte mycket om till exempel sitt privatliv på arbetsplatsen. Ofta uppskattar finländare rättframhet och går rakt på sak. Det är ändå bra att uttrycka sina tankar på ett sätt som samtidigt visar uppskattning för andras åsikter. På möten och vid diskussioner är det vanligt att man går rakt på sak genast efter att man hälsat på varandra.

Intern kommunikation på arbetsplatsen

På arbetsplatsen informeras om kommande händelser och ändringar vanligtvis vid möten. Om man deltar i möten kan man ofta påverka, föreslå ändringar och utveckla sitt eget arbete. I den finländska arbetskulturen uppskattar kollegorna vanligtvis initiativtagande.

På varje arbetsplats finns också andra kanaler för den interna kommunikationen. Dessa kanaler är ofta digitala. Följ informationen på din arbetsplats.

I regel ger man inte presenter på arbetsplatserna. På viktiga bemärkelsedagar (födelsedagar, vigsel, pensionering) uppmärksammar arbetskamraterna eller arbetsgivaren festföremålet med en liten present eller en blombukett.

En normal arbetsdag är vanligtvis åtta timmar. Arbetstagaren kan även komma överens om någon annan tid med arbetsgivaren. I Finland gör arbetstagare vanligtvis inte mycket övertid. Man arbetar det antal timmar som står i arbetsavtalet.

I Finland börjar semesterperioden i början av maj. Antalet semesterdagar beror på när anställningen har börjat och hur många år man arbetat. I genomsnitt tjänar du in 2–2,5 semesterdagar för varje månad som du arbetar. För semestertiden betalas lön och före eller efter semestern utbetalas semesterpenning. Utöver den betalda semestern kan du ansöka om obetald ledighet. Jämfört med många andra länder har arbetstagare i Finland långa semestrar. De flesta arbetsgivarna värderar också balans mellan arbetet och det övriga livet och önskar att arbetstagarna tar ut semester regelbundet. I Finland anser många att arbetstagarna klarar av att utföra sitt arbete bättre om de får vila emellanåt.

Läs mer om ämnet på InfoFinlands sida Semester och ledighet.

Pauser och vilotider

I arbetsavtalet står det ofta hur långa pauser som ingår i arbetsdagen och när dessa ska hållas. Ofta har man en lunchrast och kafferast under dagen. Ibland kan man ha två kafferaster. Det är bra att du frågar din chef hur långa pauser du har.

Lunchrasten är en paus under dagen, då du kan äta och vila. Längden på lunchrasten varierar på olika arbetsplatser. Om ditt arbetspass pågår minst sex timmar har du rätt till en minst 30 minuter lång lunchrast. Om arbetsdagen är under sex timmar lång har man vanligtvis ingen lunchrast. Ofta räknas lunchrasten inte som arbetstid, vilket betyder att man inte får lön för den. Om du får lämna arbetsplatsen under en rast räknas rasten inte som arbetstid.

Arbetsplatsbespisningen är ordnad på olika sätt på olika arbetsplatser: vissa arbetsplatser har en egen personalmatsal, på andra ställen tar arbetstagarna med sig maten hemifrån. På vissa arbetsplatser kan man köpa förmånliga lunchsedlar med vilka man kan betala lunchen på matställen i närheten av arbetsplatsen. Under lunchen arbetar man vanligtvis inte.

Arbetstagaren ska ha minst elva timmar ledig tid mellan arbetspassen. En gång i veckan ska man ha minst 35 timmar sammanhängande vila utan avbrott.

Att sköta egna ärenden under arbetsdagen

På arbetstid får man inte sköta sina privata angelägenheter, utan detta måste göras utanför arbetstiden. Antalet arbetstimmar står i arbetsavtalet och dessa timmar måste man arbeta. Under raster kan du till exempel ringa viktiga samtal. Du kan också ansöka om oavlönad ledighet om din situation kräver att du är frånvarande en längre tid.

Om du av någon anledning inte till exempel lyckas få en läkartid utanför arbetstiden, prata med din chef i förväg om att du är borta och kom överens om hur du kan ersätta tiden som läkarbesöket tar.

Arbetshälsa och rekreation

Många arbetsplatser har olika slags rekreationsdagar och fester som bidrar till bättre ork och trivsel för arbetstagarna. Arbetsgivaren kan också erbjuda sina anställda olika hobbymöjligheter vid sidan av arbetet.

Många finländare är kristna men inte speciellt religiösa. I den finländska kulturen följs dock fortfarande många kristna seder. I arbetslivet syns religionens inflytande i de många lediga dagarna som anställda får. Under kristna högtider, såsom på jul och påsk, har man lagstadgade lediga dagar.

På vissa arbetsplatser, till exempel sjukhus, arbetar man även under helger. För arbetet på helgdagar betalas högre lön. Kontrollera ersättningen i ditt kollektivavtal.

Läs mer om högtidsdagar på InfoFinlands sida Finländska helgdagar.

Religiösa seder eller ritualer hör inte hemma på finländska arbetsplatser. På vissa arbetsplatser har man ordnat en plats för bön om de anställda framfört önskemål om det. Sådan praxis är dock ovanlig på arbetsplatser. Om en arbetstagare till exempel vill hålla en bönestund under arbetsdagen ska detta göras under de avtalade pauserna. Yttre religiösa symboler, såsom huvuddukar, är tillåtna i Finland, men arbetsplatsens regler om klädseln måste följas. Detta har att göra med föreskrifterna om arbetssäkerhet och hygien. Arbetsuppgifterna måste utföras oavsett religionstillhörighet.

Du kan läsa mer om värderingar och seder i det finländska samhället på sidan Finländska seder.