När en närstående avlider i Finland

Om en person dör utanför ett sjukhus, till exempel i sitt eget hem, ska du omgående anmäla dödsfallet till polisen eller en läkare. Ring nödnumret 112. Polisen utreder dödsorsaken och underrättar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om dödsfallet. När en person dör på sjukhuset eller en vårdinrättning anmäler personalen dödsfallet till befolkningsdatasystemet. Uppgift om dödsfallet skickas automatiskt även till FPA, pensionsanstalter och banker.

Den avlidnes anhöriga ska anmäla personens bortgång till arbetsgivaren, bostadsaktiebolaget, hyresvärden samt posten och försäkringsbolag. Anmälan ska även göras till myndigheterna i den avlidnes ursprungsland om personen till exempel fått pension från utlandet.

När en närstående person avlider, kan du få hjälp och stöd i sorgen vid social- och hälsocentralen (sosiaali- ja terveyskeskus) eller familjerådgivningen (perheneuvola) i ditt område, i MIELI ry:s kristelefon eller hos församlingarna.

Du får hjälp på finska och svenska och på de flesta ställena även på engelska. Du kan även ta hjälp av en tolk. Mieli ry:s kristelefon betjänar på finska, svenska, engelska, ukrainska och ryska.

Efter en närståendes bortgång har du rätt att få en kort sjukledighet från jobbet.

För att den avlidne ska kunna begravas behövs ett begravningstillstånd. Begravningsbyrån sköter begravningstillståndet. De anhöriga kan dock börja ordna begravningen redan innan begravningstillståndet har skrivits.

Begravningstillståndet ingår i dödsattesten. Dödsattest behövs om den avlidne har haft en livförsäkring och försäkringsbolaget frågar om dödsorsaken. I dödsattesten får även de anhöriga mer information om dödsorsaken. De anhöriga kan begära dödsattest av den läkare som haft hand om den avlidne. Om polisen har utrett dödsorsaken kan dödsattest begäras av polisen.

När en person som är medborgare i något annat land avlider i Finland utreds dödsorsaken enligt finsk lag. En myndighet eller ett sjukhus anmäler dödsfallet till beskickningen i den avlidnes ursprungsland. Beskickningen eller utrikesministeriet i den avlidnes ursprungsland meddelar informationen till den avlidnes närstående.

Handlingarna gällande dödsorsak lämnas på finska eller svenska. Om handlingarna behövs på något annat språk ska den anhöriga själv bekosta översättningen. Beskickningen kan hjälpa anhöriga att skaffa en dödsattest eller en dödsorsaksutredning.

Den avlidne får transporteras från Finland när dödsorsaken har fastställts och begravningstillståndet har getts. Den avlidne kan transporteras utomlands i kista eller kremeras i Finland och askan transporteras utomlands. De anhöriga kan ordna begravningen själv eller köpa tjänsten eller delar av den av begravningsbyrån. Begravningstillståndet lämnas till den person som sköter transporten av kroppen. Nära anhöriga kan fråga om arrangemangen vid beskickningen.

Om ingen nära anhörig ser till att den avlidna personen blir begraven, kremerad eller transporterad till hemlandet kan beskickningen kontakta de lokala myndigheterna. I detta fall begravs eller kremeras kroppen enligt finsk praxis.

Beskickningen i den avlidnes ursprungsland kan bistå med råd i många frågor gällande dödsfall.

Trossamfunden kan hjälpa till med att ordna begravningen. Fråga mer vid ditt eget trossamfund. På webbplatsen för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland finns information om kyrkans tjänster. Man kan även ordna en borgerlig begravning med en icke-religiös ceremoni. Begravningsbyråerna ger råd kring alla tjänster. Du får information om borgerlig begravning även vid servicecentret Pro-Ceremonier.

Begravningsbyråerna tar betalt för sina tjänster. De sköter arrangemangen för begravningen, såsom transporten av kroppen. Begravningsbyråerna säljer även kistor och tar hand om allt annat kring begravningen enligt överenskommelse och de anhörigas önskemål. Du får information om begravningsbyråer av till exempel förbundet Suomen Hautaustoimistojen Liitto. Många begravningsbyråer betjänar även på engelska.

Nästan alla begravningsplatser i Finland ägs av evangelisk-lutherska församlingar, men även en person som inte är medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan kan få en gravplats. Gravplatserna är avgiftsbelagda och förfrågningar om dem kan ställas till församlingarna. Om personen inte var medlem i kyrkan och inte ville ha en religiös begravning, förrättas ingen sådan. Den avlidne kan begravas i kista eller kremeras. På många orter finns även andra trossamfunds begravningsplatser. I de största städerna finns till exempel ortodoxa, muslimska och judiska begravningsplatser. På många orter finns även gravområden för personer som inte är medlemmar i något trossamfund. Askan efter den avlidne kan även strös ut i naturen eller ett vattendrag, om markägaren tillåter detta.

Ibland kan en avliden person ha rätt till begravningsbidrag baserat på sin sista anställning eller sitt medlemskap i ett fackförbund. Fråga den sista arbetsgivaren eller fackförbundet om detta. För begravningskostnaderna för en medellös person kan du ansöka om utkomststöd (toimeentulotuki) hos FPA och socialtjänsterna i ditt område.

Efter en persons bortgång kan maka/make och barn få familjepension. Syftet med familjepensionen är att trygga änkans/änklingens och barnens uppehälle. I Finland finns två olika familjepensioner: FPA:s familjepension och familjepensionen från arbetspensionssystemet. Om de avlidna har arbetat som anställd eller företagare i Finland kan änkan/änklingen och barnen få familjepension från arbetspensionssystemet. Båda pensionerna kan ansökas vid FPA.

Om en person har bott eller arbetat länge i ett annat land innan hen flyttade till Finland kan änkan/änklingen och barnen ha rätt till familjepension även från detta land. Ta reda på villkoren för familjepension från Finland eller ursprungslandet.

Vem som ärver egendom efter en avliden person fastställs i lagen. Du kan även själv påverka till vilka personer din egendom fördelas. Du kan skriva ett testamente, som är en skriftlig redogörelse över vem som ärver dina ägodelar efter din bortgång. Ett testamente ska innehålla vissa punkter och det ska alltid undertecknas av två ojäviga vittnen. Annars är testamentet inte legitimt. Det är alltså tillrådligt att ta hjälp av en jurist när du ska skriva testamente.

Bouppteckningen är en skriftlig redogörelse över den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska upprättas inom tre månader efter en persons bortgång. Om bouppteckningen inte görs i tid, kan detta ha följder, till exempel att arvsskatten höjs.

För bouppteckningen behövs den avlidna personens släktutredning från det att hen fyllde 15 år och fram till bortgången. Dessutom behövs ämbetsbevis som fås vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller församlingen samt uppgift om vilka personer som ska ärva den avlidne. Dessa personer kallas dödsbodelägare.

Bouppteckningen ordnas av den person som bäst känner till den avlidnes tillgångar och skulder. Det är bra att ta hjälp av en jurist eller någon annan expert vid förrättandet av bouppteckningen.

Bouppteckningen undertecknas av dödsboanmälaren och de dödsbodelägare som är närvarande vid bouppteckningsförrättningen. Dessutom ska den undertecknas av två gode män som hjälper med att uppskatta den avlidnes egendom. Bouppteckningen ska lämnas till skattebyrå senast en månad efter bouppteckningsförrättningen.

Du får mer information om förrättandet av bouppteckningen vid rättsväsendet och skatteförvaltningen. Om du behöver hjälp med bouppteckning kan begravningsbyråerna bistå även i detta.

Om du ärver en avliden persons tillgångar, måste du betala arvsskatt för arvet. Storleken på skatten beror på hur stor egendom du ärver och hur nära släkt du är med den avlidne. För arv vars värde understiger 20 000 euro betalas ingen skatt.

Om du har ett tidsbundet uppehållstillstånd som beviljats på grund av familjeband kan en nära anhörigs bortgång påverka ditt uppehållstillstånd. Du får mer information på InfoFinlands sida Kan jag förlora mitt uppehållstillstånd?